En av mina vÀnner har varit hÀr & vi har suttit & pratat lite. Om November dÄ vi var pÄ holken. Dem blickarna & det som sades dÀr, den dagen. Det var ju inte det roligaste att höra om man sÀger sÄ.
Att jag var bara ute efter Hans stora sak, det tredje benet det vill sÀga. Hans dingeling.
Det var ju en person som var dÀr som tydligen
hade sagt det till Dom dÀr & dÄ!!
Det Àr ju inte ens sant för fem öre!!!!
Att tÀnka pÄ det gör ju att man blir ganska "glad"
att man inte Ă€r dĂ€r just nu..... đł
Hade jag sett den personen som sa det (tror jag vet vem det var!) DĂ„ hade jag ju inte kunnat hĂ„lla mig frĂ„n att dra ut henne pĂ„ parkeringen kan jag sĂ€ga.... đż
Sen ocksÄ....
Det Ă€r ju dĂ€r Han Ă€r NU, idag, det var dĂ€r Han fick det dĂ€r brevet đđ
SÄ pÄ ett Àr jag ju ganska glad att jag sitter hÀr hemma nu framför tv:n & dricker mitt te!!!
Men ÀndÄ....
Jag SAKNAR HAN sĂ„ det gör ont i varje andetag & varje tĂ„r jag fĂ€ller nu ikvĂ€ll đđđą
PUSSSSSSSSSSSSSSSSEN đ

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar